Torpet

Ja säg, det är väl lika bra att printa ner nyheten här också nu när det är sågott som klart. I fredags var vi och skrev på papper på ett hus, eller ja, det är väl mer kanske ett litet torp. I dagsläget är det 45 kvm som går att leva på, och det skriker efter renovering, alla möjliga och omöjliga sorter du kan tänka dig typ. Men vi har planer så det finns inte, och vi får se hur långt det tar oss, men planen är att det ska vara beboligt i vinter, dvs att vi renoverat upp de 45 kvadrat uppe så att där kan bli ett enormt sovrum åt oss (jag menar, hallå, 5 meter sovrum, inte tokigt) och det blir även ett sovrum åt Lea, dock inga 5 meter direkt... Där kommer även rymmas ett litet vardagsrum, eller ja, mer tvhörna i hallen blir det. Det som nu är vardagsrum (nere) ska bli lekrum/mysrum med någon fotölj nere och toan nere, den enda som finns måste renoveras innan vi flyttar in. Köket är sist på priolistan inne, eg sist på prio listan vad gäller huset i helhet, vi har tänkt leva med köksbänkar i knähöjd i ett par år, fulgula luckor och grisrosa kakel till det hela och inbilla sig att det är charmigt...

Ute är det även där planer som ska göras, bortsett ifrån nya fönster, bytt panel och bytt tak, så ska det även plockas ner en lada för att sedan byggas upp igen som garage/stalldel. Det ska anläggas grusgång, carport och cyckelskjul. Hagar ska fixas, och en trädgård, där är det numera en mindre skog.... Men det kommer det kommer. Vi har ju några år på oss...

Här är det iaf, vårat lilla torp, redan högt älskat utav oss och det är väl tur det, för det kommer vara mycket blod, svett och tårar innan vi är i närheten utav klara med det... Eller, det blir man väl aldrig, men mer eller mindre så att säga.

Dagens ilandsproblem

Är att när man jobbat fm och kommer hem, glad i hågen att få busa med lillan, så är hon trött och somnar 10 minuter efter att man klivit innanför dörren. Nåja, hon sov en timme, vi for iväg på ärende och väl hemma hinner jag bara stoppa i henne lite mat och byta blöja innan hon börjar gnugga sig i ögonen igen. 10 minuter senare sov hon, och nu, nästan 2,5 timme senare så sover ungen fortfarande.

Jag som vill mysa och umgås ju! Nåja, tur jag är ledig imorgon så vi har hela dagen ihop att mysa på, lilltjompan och jag <3

Iiih!

Ok, man ska inte ropa hej förrän man är över ån, men jag kan knappt hålla mig. Detta är en sådan kanonvecka och sak efter sak bara klaffar. Det som just nu inte är i hamn ännu känns som att det bara måste lösa sig, på ett sätt eller ett annat. Att livet kan vara så bra!

Vira blåtira

Lilltjompan drattade in i vardagsrumsbordet igår. Idag skiftar ögat i blått och grönt, lilla snäckan!

Här hemma är det helg, fast ändå inte. Det är första gången som Jonny jobbar på en söndag, och så ska vi ha det i fortsättningen. Det är verkligen både på gott och ont. Jag ska ju börja jobba lite mer, tidigare har jag bara jobbat fredagar men nu är det även måndagar, tisdagar och halva onsdagar som jag ska gå ut. Eftersom att lillan fortfarande inte riktigt bemästrar detta med att vara hemma själv så får pappa steppa in! Vi kommer alltså gå omlott en hel del, han går till jobbet när jag kommit hem. Skittrist på veckorna, desto roligare när lönen för oss båda droppar in, förstå, två löner?! Det var över ett år sedan sist. Vilken skillnad det kommer göra! Fast det kan vara välbehövligt, om planerna går som det är tänkt... Nervpirrande vecka framför oss, minst sagt.

Chili den klanten har passat på att förra helgen då vi var barnfria så fick vi inte alls fara ut och äta, gå på bio och mysa, nej vi landade hos vetrinärn istället för Chili hade hoppat upp på en sten, halkat, och påväg ner skärt sönder både ben och trampbyna. Puh! Numera är det dock snart helt läkt, och tur är det. Sista kurstillfället på tävlingslydnadskursen är idag, och morbror får äran att premiära barnvakt 2 timmar. Spännande värre! Dessutom har vi älgkött i ugnen, på långtidsrecept, så det blir finmiddag ikväll, men på något sätt måste man ju fira denna veckan, som varit omvälvande! Och välkomna den nya veckan, för den ska bli minst lika bra, är planen!

Sommar mot höst

Oj, vilken sommar det har varit! Vi har haft en toppensemester, lillan växer så det knakar och ännu kramar vi ur det sista ur sommaren. I helgen var vi i fjällen och vandrade, tjompan hängde så glatt på ryggen i manducan och var mer än nöjd, trots förkylning.

Det har hänt mycket denna sommaren, både bra och mindre bra grejer. En förändring som har skett här i familjen är att vi numera bara har en hund, Bingo har nämligen flyttat. Det är tomt som attan, men han ville ha ett lite lugnare tempo, och här har vi inte planer på att skära ner på tempot, tvärt om, så han bor numera hos en vän till mig och alla verkar nöjda med lösningen.

Jag letar häst igen, jag menar, någonting måste man ju utfylla tomrummet efter Biggan med...

Dessutom så har jag börjat jobba igen, det går snart att räkna ner till när tjompan fyller år, nåja, det är 2,5 månad kvar, men det är läskigt lite. Därefter är det jul och nyår, och sen vipps så är det dagisinskolning för henne. Känns som att hösten bara kommer vina förbi, vart tar all tid vägen eg??

Hursom, här mår vi alla bra, och jag ska försöka bli lite flitigare på att sätta mig vid bloggen, om det fungerar återstår ju att se :)