Hallgolv och busponnyer

 

 

Vi har lagt hallgolv i helgen, Tjomp hjälper såklart till!

 Sen har vi busat, i massor. Precis som vanligt med andra ord! Köket börjar vara väl inbusat vid detta laget...

 Småhästarna njuter av våren som kommit (om än det snöade just idag, men jag hoppas att det snart tinar bort...

 Och så har jag hunnit köpa mig en bil! Den är liten, och blå. Men finns det hjärterum så finns det faktiskt stjärterum också, iaf för två långa karlar, en hund modell större och ett barn modellen mindre.

Hallgolvsresultatet, blev kanoners i mina ögon. Bara resten kvar...

 

Stalltjej

Alltså, jag har verkligen saknat att ha häst/ar. Att fara till stallet om än det inte alltid är hur mycket tid som helst så ger det en sådan ro i själen.

For ut till stallet idag medans brorsan hade Lea. Att mocka och pyssla med höpåsar och vattenhinkar kan faktiskt vara precis det man längtar efter. Att ta in småhästarna, passa på att öva dom i sitt (stå uppbundna i gången, mycket duktiga killar) så hinner man sätta sig där ett litet tag, mysa, känna den mjuka mulen utforska ansiktet och hårbotten noggrant, varma puffar mot huden och ett försiktigt kittlande med överläppen mot hakan. Älskade fina småtroll, vad jag är glad att jag har dom!

Sommar mot höst

Oj, vilken sommar det har varit! Vi har haft en toppensemester, lillan växer så det knakar och ännu kramar vi ur det sista ur sommaren. I helgen var vi i fjällen och vandrade, tjompan hängde så glatt på ryggen i manducan och var mer än nöjd, trots förkylning.

Det har hänt mycket denna sommaren, både bra och mindre bra grejer. En förändring som har skett här i familjen är att vi numera bara har en hund, Bingo har nämligen flyttat. Det är tomt som attan, men han ville ha ett lite lugnare tempo, och här har vi inte planer på att skära ner på tempot, tvärt om, så han bor numera hos en vän till mig och alla verkar nöjda med lösningen.

Jag letar häst igen, jag menar, någonting måste man ju utfylla tomrummet efter Biggan med...

Dessutom så har jag börjat jobba igen, det går snart att räkna ner till när tjompan fyller år, nåja, det är 2,5 månad kvar, men det är läskigt lite. Därefter är det jul och nyår, och sen vipps så är det dagisinskolning för henne. Känns som att hösten bara kommer vina förbi, vart tar all tid vägen eg??

Hursom, här mår vi alla bra, och jag ska försöka bli lite flitigare på att sätta mig vid bloggen, om det fungerar återstår ju att se :)

Livskvalitet

Det är en barbacka tur i skogen, med kvällssolen i ryggen och ingenting i världen som kan störa. Fina ponnyn!

Älskade fina du

Det är så otroligt tomt, utan Fjant. Jag blir både glad och ledsen, när jag inser hur otroligt mycket jag fortfarande saknar den hästen. För han var mer än en häst för mig, han var min bästa vän, min livskamrat och han fanns alltid det. Undrar om smärtan någonsin går över? Det är snart 2,5 år sedan han dog, och jag kan inte nämna honom utan att tårarna bränner bakom ögonlocken. Fina fina Fjant! Du ska veta att du var älskad, och att jag saknar dig. Jag saknar dig så mycket, min vän. Idag var jag på hästloppis, där stod en kompis och sålde, hon hade köpt lite grejer utav mig när du gick bort, och nu var jag tvungen att köpa tillbaka dem. Jonny är i garaget och jag sitter med Fjants gamla schabrak i soffan (jag vet, no no för allergikersambon, men åt helvete med det just nu.) och bara gråter, jag önskar att du kunde komma tillbaka. Jag fungerar inte utan dig. Min älskade vän.

Iih

Varit ute på en uppfriskande ridtur med lilla ponnyn. Skritt, där hon börjar bli riktigt fin! och lite lite trav, för att komma ikapp den stora brunen hästen med dom långa benen som vi hade som sällskap.

Med solen i ryggen

Dagen började med sovmorgon. Efter en fin frukost med familjen drog jag vidare till stallet, Trullan mötte mig glatt gnäggandes i hagen, var första gången och oj vad det värmde. En trevlig barbackatur i solen med Moa stod på agendan, och trevligt var det. Drog ut dom på lite småstigar i skogen, var inte riktigt så tinat som jag hade hoppats på men jag hoppas jag inte skrämde dem alltför mycket iaf. Trulls var lite tassig först, funderar på om hon behöver skor även bak, får avvakta och se. I traven slog räsern till, var inte så tjusigt men glada var vi, alltid något. Längs bilvägen får hon guldstjärna. Fina ponnyn! Avslutade med att bestiga Moas W, men det vart en kort tur, innan jag hade hunnit komma i lite obalans och reta upp damen som nockade mig och sen lät mig tugga grus. Ett par glasögon mindre, en öm rumpa rikare och en påminnelse om att passa den där underskänkeln när man sitter barbacka på nervigt sto. Så kan det gå!

Gnägg

Idag tog jag och Trulls en tur, hon skötte sig galant, iaf om man jämför med första gången då det var testning deluxe och hon backade både hit och dit. Jag var ringrostig, men förvånande då? Insåg att amningsbh i nedsittning i trav inte är en höjdare, som sagt, ringrostig. Hann med och prata med lite olika folk, och sitta och böla i sadelkammarn över Fjant. Jävla skit, att det aldrig läker? Hur länge ska man gå runt med ett stort hål i bröstet? Fina Fjant, vad jag önskar att han fortfarande fanns här hos mig... Jag saknar honom som jag vet inte vad. Kan fortfarande inte tänka på honom utan att tårarna tränger bakom, och undviker helst att prata om det. Jag vet inte vad jag kan göra för att det ska kännas bättre, eller om det någonsin kommer och lätta? Allt jag vet är att han är borta, och jag måste försöka stå upp utan honom, men det är svårt, vissa dagar mer än andra. Finaste Fjanten!