Snart ett år sedan...

Ja tänk, att det snart är en vecka sedan som lillan kom till oss. Helt galet eg, för ett år sedan vaggade jag omkring, mer liknande än valross än någonting annat, och väntade och längtade. Och så plötsligt! Vad hon här. Med buller och bong, så självklart att hon skulle vara här med oss.

Lillan tog en sovmorgon idag, vaknade säkert en timme efter mig, och jag låg bara och tittade på henne, där hon låg och andades, sov så fridfullt och log i sömnen då och då. Vilken fantastisk tur man har ändå, att livet tar en del vändningar åt en och att det blir så bra. Otroligt.

Just nu leker lillan leken att klättra in och ut ur hundens leksakskorg, ivrigt snackandes med alla råttor ifrån ikea där i, helt hårda utav dreggel. Hon slår på fotbollen och sjunger ljudligt i takt. Emellanåt tittar hon upp, vinkar åt mig och klappar i händerna åt sig själv, som om hon visste hur fantastisk hon är. Det kommer bli en finfin dag idag också, trots att vädret är grått och blött, det känner jag på mig.