Efter påtryckningar

Eftersom att det har varit lite dålig aktivitet här, så kommer nu en liten uppdatering. Med torpet går det framåt! Här kommer lite bilder för att bevisa allt blod, svett, och tårar som är nerlagt hittills på huset, och än är vi låångt ifrån klara.

Förebilder på köket

 Förebild på lilla vardagsrummet/sovrummet nere

 Våran urtjusiga toa...

 Den fenomenala rördragningen

 Vardagsrummet uppe

 Hallen uppe (eller tja, halltaket/nocken...)

 Hallen nere

 Hallen nere

 

Så, i nästa inlägg kommer lite bilder när vi börjar ha gjort lite!

December

Det är December, vitt och kallt ute. Nåja, kylan beror på vilken dag det är, för temperaturen har pendlat väldigt mycket, ifrån -4 till -22 ungefär. Spännande.

Idag är det den senare som står på termometern, och jag körde bort motorvärmaren för någon dag sedan, finfint, eller inte. Kallt är vad det är! Och is på pedalerna är livsfarligt, och klart jobbigt att försöka skrapa.

Nåja, bortsett ifrån väder och vind, det kan man ju ändå inte göra någonting åt, så går det finemang. Snart närmar sig julen, och det ser ut som att jag faktiskt kommer att ha en hel del ledighet under julen! Fantastiskt. Jobbar 1 dag per vecka under julens 2 veckor, inte tokigt alls. Mitt första år med månadslön, och det infaller ju fantastiskt bra detta med röda dagar på dom dagar jag skulle jobbat, perfekt att få tanka lite familjetid innan hela husrenoveringskarusellen drar igång i februari. För jisses, så jag både längtar och våndas. Vi lär knappt hinna se varandra, det kommer bli intensiva månader när en del del saker kommer få stå tillbaka, för att vi ska hinna, och det lär mest kännas som en transportsträcka, nödvändigt ont innan allt det där roliga pysslet kan få sätta igång när vi kan bo där och se saker hända.

Hästarna växer och frodas, har dock inte hunnit peta så mycket på dom senaste dagarna, mest varit mockningstant, men varken dom eller jag klagar eg. Dom behöver ju ingen vidare stimulans, dom är bebisar och får nog bara utav att gå i hagen med kompisar. Jag får mitt beskärda pyssel när jag mockar, packar hö och skurar vattenhinkar.

Lillan har fortfarande inte bestämt sig för om hon ska använda fötterna eller inte, hon provar någon gång per dag, men använder ännu alla fyra för att ta sig fram, går ju fortast så ;)

Snö!

Ja säg, det kom det med besked idag! Snöar och blåser gör det, det driver så det är inte klokt. På en del ställen är det barmark, på andra är det så många dm så jag vill inte ens räkna.

Jag lämnade lillan hos grabbarna på jobbet (jobbarlördag) och for till stallet själv, nya hönätet får tummen upp! Det var superskönt att slippa mocka sig genom ett berg att smutsigt hö, och dessutom var det kvar lite i botten, kanon.

Därefter for jag och hämtade tröttjompa, som somnade i bilen mellan Jonnys jobb och hem, det är inte ens en kilometer... Nåväl, jag passar på att slappa i kökssoffan, med en stor kopp te och överbliven tårta, inte fy skam. Lugnar sig bara blåsten har jag tänkt att vi ska ut och prova nya boben senare. Vi hade kalas för lillan igår, över 20 pers lyckades vi klämma in i våran 3a, inte tokigt! Hon fick en massa fina grejer, och tillskillnad från vad alla sagt var hon inte alls intresserad utav papper och snören, däremot innehållet, det ska börjas i tid...

Torsdag

Idag är det torsdagen den 29/11, det är exakt 5 år sedan jag och Jonny träffades. Helt galet vad tiden går fort!

Dagen började med att jag och Lea lämnades ensamma. Vi myste på i sängen på morgonen, jag älskar torsdagsmornar! Ingen stress, bara mys och gå upp när man vill, nåja, när Lea vill, men det är ju nästan samma sak.

Därefter for vi till stallet, gjorde alla sysslor som måste göras, eller, jag var slav, mockade skit och fyllde hö och vatten. Lea satt lugnt och skönt i sin vagn och spanade på ponnyerna så att dom åt upp sitt kraftfoder ordentligt, schysst arbetsfördelning? Knappast. Vi försökte jämna ut det med att gå en promenad med Trubbel, och det enda det ledde till var att jag nu har en överansträngd handled. Och hästen skötte sig absolut helt ok (om än inte lika bra som brorsan hans) men att putta barnvagn över 1 km med en hand i knäpp vinkel är inte riktigt att rekomendera.

Nåja, därefter förbarmade vi oss över hunden, som under alla spännande stalläventyr fått sitta och vänta i bilen, han var måttligt road men en promenad mjukade upp honom. Tur det, vem vill ha en sur pudel som går och muttrar hela em liksom? Inte jag.

Nåja, hem och fixa tårtredningar, det vispades, smältes saker och donades på. Alla skålar in i kylen på vänt och efter lunchen hoppade jag in i duschen medans Lea var min support och ivrigt satt och klappade händerna, varvat med att äta på en gummianka.

Därefter kom Jonny hem, vi gjorde ett stop på Kvantum så jag fick hämta ut mitt paket ifrån hööks (ponnyerna ska få modella imorgon så ska vi se om det passar det jag beställt) och därefter for vi iväg till Stigs. Lea fattade vinken och somnade sött, så vi fick äta och fika i godan ro, tack!

Hem och städa lite, fixa tårtor och efter ett mindre räddningsuppdrag till brorsan så håller J nu på att söva bebis så att vi kan få lite myskväll i soffan bara jag och han, för en gångs skull. Vad jag kan höra går det dock sådär, helt ärligt ganska dåligt, men skam den som ger sig!

Stalltjej

Alltså, jag har verkligen saknat att ha häst/ar. Att fara till stallet om än det inte alltid är hur mycket tid som helst så ger det en sådan ro i själen.

For ut till stallet idag medans brorsan hade Lea. Att mocka och pyssla med höpåsar och vattenhinkar kan faktiskt vara precis det man längtar efter. Att ta in småhästarna, passa på att öva dom i sitt (stå uppbundna i gången, mycket duktiga killar) så hinner man sätta sig där ett litet tag, mysa, känna den mjuka mulen utforska ansiktet och hårbotten noggrant, varma puffar mot huden och ett försiktigt kittlande med överläppen mot hakan. Älskade fina småtroll, vad jag är glad att jag har dom!

Snart ett år sedan...

Ja tänk, att det snart är en vecka sedan som lillan kom till oss. Helt galet eg, för ett år sedan vaggade jag omkring, mer liknande än valross än någonting annat, och väntade och längtade. Och så plötsligt! Vad hon här. Med buller och bong, så självklart att hon skulle vara här med oss.

Lillan tog en sovmorgon idag, vaknade säkert en timme efter mig, och jag låg bara och tittade på henne, där hon låg och andades, sov så fridfullt och log i sömnen då och då. Vilken fantastisk tur man har ändå, att livet tar en del vändningar åt en och att det blir så bra. Otroligt.

Just nu leker lillan leken att klättra in och ut ur hundens leksakskorg, ivrigt snackandes med alla råttor ifrån ikea där i, helt hårda utav dreggel. Hon slår på fotbollen och sjunger ljudligt i takt. Emellanåt tittar hon upp, vinkar åt mig och klappar i händerna åt sig själv, som om hon visste hur fantastisk hon är. Det kommer bli en finfin dag idag också, trots att vädret är grått och blött, det känner jag på mig.

Lördag kväll!

Här går vardagen så fort så man hinner knappt med! Men trevligt är det.

Det är lördag kväll, och vi roade oss med lite dammsugning innan vi lämnade över lägenhet med tillbehöv (bebis och hund) till mor min för lite kvalitetstid. Det var bio, glittervampyrerna stod på agendan. Helt ok film, men förra var bättre. Nåväl, trevligt var det hur som!

Här kommer en liten bild iaf på sötskruttan när hon hängde efter morsan och dammsugaren, världens bästa hårblås!